Angreppskriget
mot Libyen, NATO:s halvårslånga bombningar av
landet, massmordet på civila, nedmalningen av hela
infrastrukturen och lynchningen av landets ledare Moammar
Al-Gathafi. Därtill det svenska deltagandet i övergreppen
- hur var allt detta möjligt?!
1.
Massmedias likriktning och envetna demonisering av Al-Gathafi
och hans regim. Hjärntvätten och indoktrineringen
av västländernas befolkningar.
2.
Anlitandet av legosoldater från Al Qaida för markstriderna
- förluster i stupade bland unga män i NATO-länderna
kunde undvikas.
DET
INTRÄFFADE BÖR, tycker jag, kunna väcka en
nyfikenhet kring vem denne man - Moammar Al-Gathafi
- egentligen var och vad han åstadkommit i Libyen. Utan
media-förkläden.
En
början kan då vara att ta del av vad han säger
i sin skrift "Den Gröna boken".
Den görs här tillgänglig även på
svenska.
Därmed
inte sagt att denna bok ska läsas okritiskt.
För
egen del finner jag att Al-Gathafi har flera viktiga poänger
i sin kritik av vår västerländska demokrati.
Samtidigt
kan jag inte se annat än att även hans alternativ
med folkkongresser gör att man väljer representanter.
Varje
politiskt system löper risken att ett politikerskrå
utvecklas:
-
där förtroendeuppdrag utvecklas till yrken
-
där de valda företrädarna avskiljs från
folket, både materiellt och värderingsmässigt.
-
där man håller varandra om ryggen och ett ansvarsutkrävande
blir svårt.
-
där möjligheterna för vanliga medborgare
att påverka den förda politiken blir små.
