Det Nya Partiet om ett mångetniskt samhälle:

Ett multikulturellt samhälle?

Förnuftiga regler för invandringen.

Sverige har sedan 1986 tagit emot ett mycket stort antal invandrare. Cirka en halv miljon! Detta har lett till påfrestningar i samhället. Nu gäller det att inte göra ont värre.

Sverige ska givetvis uppfylla internationella avtal, men därutöver föra en restriktiv invandringspolitik.

Bakgrund

* Ett paradigmskifte har skett i FNs syn på flyktingfrågan. Detta har inte avsatt några spår i svensk flyktingpolitik.

* Alla relevanta texter från FN, Sverige och övriga EU-länder förklarar att återvandringen är den bästa lösningen på en flyktingsituation (t ex The State of the World´s Refugees, 1995 och prop. 90/91:195). Trots detta har återvandringen i praktiken inte fått något genomslag i svensk flyktingpolitik.

* Medan övriga europeiska länder har tillfälligt uppehållstillstånd (TUT) som princip, har Sverige permanenta uppehållstillstånd (PUT) som huvudregel. Det innebär i praktiken att alla flyktingar blir bofasta i Sverige. Liksom deras anhöriga.

Men invandringen totalt då?

* Av de 353.078 utomnordiska medborgare som Sverige tagit emot 1990-97 har endast 7,582 haft skyddsbehov enligt FNs flyktingkonvention (SIVs statistik).

* 75 procent av de asylsökande saknar idag rese- och identitetshandlingar (SIV).

* Under 90-talet har 500.000 arbetstillfällen försvunnit, samtidigt som invandringen tillfört Sverige 350.000 utomnordiska arbetskrafter i åldern 19-64 år.

* Av de utomnordiska invandrarna med PUT försörjer sig 6-10 procent av eget arbete (AMS, SCB, Kommunförbundet). Hälften av socialbidragen går till hushåll med utländska medborgare (SOU 96:55).

* 1997 ökade invandringen med 15 procent från 1996. Det delades ut 36.565 PUT, vilket överskrider genomsnittet för de senaste 15 åren.

* Samtidigt som Göran Persson utlovat totalt 20.000 nya jobb inom den offentliga sektorn under de kommande fyra åren bagatelliserar Pierre Schori en planerad invandring på 146.000 utomnordiska medborgare för samma period. (4x36.500 per år).

Vi hävdar

att svenska yrkespolitiker skaffar Sverige ett mycket stort problem.

att detta problem måste diskuteras öppet, sakligt och intellektuellt hederligt, så att det kan minskas

att (d) har en politik som skulle göra livet mycket trevligare för alla - varifrån de än kommer

att knepet att beskylla oroade svenskar för att vara rasister blir en stor och svår fråga i valrörelsen - för politikerna.

(d) - politiken

Vi vänder oss emot den förda flyktingpolitiken. Inte mot flyktingar.

Vi vill hjälpa invandrare att komma igång och inte förbli arbetslösa.

Vi vill stoppa varje form av diskriminering. Såväl av invandrare som av svenskar.

Vi vill uppnå både återvandring och assimilering i det svenska samhället.

Vi anser att utbildning och praktik i Sverige plus deltagande i utvecklingsprojekt i, eller i närheten av, hemlandet är ett intressant sätt att kombinera bistånds- och invandringspolitik. Realistiska mål: 100.000 personer som idag befinner sig i Sverige.

Vi skiljer på

a) åtgärder för att förbättra den situation som tidigare politiska beslut redan skapat och...

b) åtgärder för att förhindra att problemen i Sverige växer ytterligare (t ex förbättrad gränskontroll).

Vi anser att Statens Invandrarverk ska arbeta lika ambitiöst med återvandring som med invandring.

Förnuftiga regler för en ny flyktingpolitik.

Under 90-talet har Sverige per invånare delat ut 14 gånger fler permanenta uppehållstillstånd än övriga EU-länder i genomsnitt. Upprepade opinionsundersökningar har visat att den förda flykting- och invandringspolitiken inte har stöd hos svenska folket. Folk vill ha strängare regler för invandringen. Vi måste få en politik som är förankrad i folkmeningen och som uppfyller de internationella avtal vi anslutit oss till.

FNs flyktingkommissarie (UNHCR) har rekommenderat en ny politik som framförallt inriktas på att åtgärda missförhållanden i flyktingarnas hemländer. En sådan politik är rationell: den åtgärdar problemens orsaker. Den är humanare för den hjälper fler. Vi måste få en politik i linje med FNs rekommendationer det kan vi få om återvandrare fungerar som länkar i en överföring av kunskap från i-land till u-land. (se biståndspolitiken).

Självklara inslag i regelverket blir:

att uppehållstillstånd i fortsättningen bara beviljas kvotflyktingar och flyktingar som uppfyller kraven i FNs flyktingkonvention.

att tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel. När förhållandet i hemlandet så medger ska man återvända för att med vår hjälp bygga upp sitt land.

att permanent uppehållstillstånd blir aktuellt först när det visar sig att återvandring inte är möjlig eller att förändringen i flyktingens hemland dröjer alltför länge. Sådana flyktingar ska inlemmas i det svenska samhället.

att uppehållstillstånd för anhöriginvandring med anknytning till personer som redan finns i Sverige endast beviljas om den anhörigas försörjning är tryggad på annat sätt än med svenska skattemedel.

att skärpa bevakningen av våra gränser. Människosmuggling och illegal invandring ska beivras.

att direkt avvisa dem som inte kan styrka sin identitet. Falska identitetshandlingar är urkundsförfalskning.

att utvisa brottslingar.

att ta alla asylbeslut inom tre månader.

Tänkvärda frågor:

Varför skulle inte flyktingpolitiken ges en demokratisk förankring hos det svenska folket?

Varför ska inte flyktingpolitiken förändras som FN föreslår?

Varför ska Sverige ha en på alla sätt vidlyftigare flyktingpolitik än alla andra europeiska länder?

Varför mörklägger Schori invandringens omfattning och konsekvenser?

Varför ansluter sig media till falangen "bäst att sopa det under mattan och inte berätta för folket"?

Varför kan denna stora politiska fråga inte diskuteras i sak?