Från Rose-Marie Tofte har vi fått nedanstående bidrag. Möjligen kan någon invända att även invandrare har arbete, även svenskar lever på bidrag. Det är dock ett faktum att bidragsberoendet är högre bland invandrare. Fenomenet stora barnfamiljer är också ett invandrarfenomen.

Helt lätt är det inte med uppgfifterna kring detta. I vissa avseenden måste det här skrivna korrigeras - se inlägg nedan från "Socialsekreteraren".

Samma levnadsstandard?

Våra politiker understryker ofta att de som invandrat till Sverige skall ha samma levnadsstandard som ursprungsbefolkningen och har stiftat lagar för försäkringssystemen efter detta. En jämförelse mellan två identiskt lika familjer, en infödd och en invandrad, ger följande intressanta resultat:

Familjerna består av man och hemmavarande hustru och fyra barn i åldrarna 6 mån till 6 år.

Mannen i den infödda familjen arbetar och tjänar 20.000:-/mån. Det ger familjen följande ekonomiska utfall per månad:
Lön efter skatt 14.000:-
barnbidrag 4.814:-
föräldrapenning 5.400:- = 24.214 kronor
varav hyra och arbetsresor skall betalas.

En invandrad familj där mannen inte arbetar, är enligt riksnormen för försörjningsstöd berättigad till följande socialbidrag:
Föräldrarna 4.840:-
barnen 1.470:- + 1.670:- + 1.350:- + 1.680
gemensamt hushållsbidrag 1.230
barnbidrag 4.814:-
föräldrapenning 5.400:- = 22.454:-

Invandrarfamiljen får 1.760 mindre i handen men kan disponera hela beloppet eftersom ingen hyra måste betalas, eller några arbetsresor. Familjen har också obegränsad fritid.

 


Om mannen i den infödda familjen blir arbetslös inträffar följande med familjens ekonomi:
A-kassa efter skatt 11.200:-
barnbidrag 4.814:-
föräldrapenning 5.400:-, vilket ger 21.414:- för familjen att leva på.
Då har den infödda familjen 1.040:- kronor mindre att leva på än den invandrade familjen, och hyran för bostaden att betala.

Invandrarfamiljens "inkomst" är skattefri, vilket innebär att mannen i den familjen skulle ha en inkomst på 34.934:- före beskattning om han arbetat. Till detta kan läggas hyreskostnaden som socialtjänsten står för. För en 6-barnsfamilj blir socialbidraget 29.664:-/mån, vilket gör en arbetsinkomst på 42.377:-/mån före skatt. Med hyreskostnad gott och väl 50.000:- kronor.

Riksnormen för försörjningsstöd 2004 skall täcka kostnader för livsmedel, kläder/skor, fritid/lek, hygien och barnförsäkring. Gemensamt hushållsbidrag avser förbrukningsvaror, TV-licens, dagstidning och telefon. För kostnader för tand/sjukvård kan ansökas om ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen.

Man måste tillstå att våra makhavare har lyckats i sin föresats att tillförsäkra invandrare samma levnadsstandard som "Svensson". Men det verkar som om de har använt den egna ekonomiska situationen som måttstock för dem som kommer hit och inte kan försörja sig själva.

 


Socialsekreteraren:

De bidrag som kommer från Försäkringskassan räknas som en inkomst vid beräkning av hur stort socialbidrag man behöver.
 
Socialbidragsnormen är det belopp som Socialstyrelsen har framräknat, och som utgör den summa som en familj som i exemplet anses behöva för att överleva och uppnå ekonomisk grundtrygghet. I Toftes exempel är normen 12 240:-. Man kan inte som hon gör räkna bidragen från Försäkringskassan ovanpå normen. Försäkringskassans bidrag räknas som en inkomst vid en beräkning av det bidrag som familjen behöver från socialtjänsten. Täcker inte Försäkringskassans bidrag upp till normen är man berättigad till en komplettering upp till norm från socialtjänsten, om man för övrigt är berättigad enligt de regler som finns i Socialtjänstlagen för socialbidrag.
 
I det givna exemplet behöver familjen en komplettering från socialtjänsten om 2 026:- för att komma upp till socialbidragsnormen. Deras netto kommer alltid att vara summa sumarum 12 240:-.
 
Förutsatt att båda familjerna har en hyra om 6 000:- (min uppskattning) och arbetsresor om ett SL-kort om 600:- har familjen där mannen arbetar efter hyra och arbetsresor kvar 17 614:-. Detta att jämföra med den socialbidragstagande familjen som har kvar 12 240:-.
 
Skillnaden netto blir således att familjen där mannen arbetar har 5 374:- mer i netto per månad att röra sig med. Sedan återstår att diskutera om man anser att denna skillnad är tillräcklig som "ekonomiskt respektavstånd" till den bidragsberoende familjen.