Hur stor är egentligen arbetslösheten i Sverige, totalt sett? Dvs om man ser till andelen av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år eller 16-64 år) som faktiskt går till jobbet en vanlig dag.
Om detta skriver Göran Skytte i Aftonbladet den 14/5 -05:
"Visste ni följande? Den som arbetar en timme per vecka räknas i officiell statistik som 'sysselsatt'. Enligt statistiken ökar sysselsättningen om en person sjukskriver sig och företaget anställer en vikarie. Sysselsättningen ökar om A får betald semester i ett år friår och B blir anställd som vikarie för att utföra A:s jobb.
Det här är en statistisk metod som är politisk. På detta sätt kan man dölja att sysselsättningen i landet sjunker."
"Den pigga organisationen Företagarna har observerat detta och försöker nu göra något åt det. Företagarnas chefekonom Johan Kreicbergs har inlett en serie studier som demaskerar den nuvarande statistiken. Man kommer lätt att tänka på HC Andersens saga om kejsarens nya kläder.
Men Företagarnas chefekonom nöjer sig icke med att kläda av. Han skapar också i positiv anda nya sätt att räkna.
En studie ställer följande fråga: Hur många av dem i arbetsför ålder är en vanlig dag på jobb? Svaret: Vi är på väg ner mot 50 procent. Vad innebär det? Att nästan hälften av dem som är i arbetsför ålder inte är på jobb. Var är de andra? Svar: någon annanstans.
En annan studie frågar: Hur många timmar arbetar vi i genomsnitt? Det ges en uppsjö intressanta svar. Antalet arbetade timmar per person minskar kraftigt i åldersgruppen 20-24 år. Största nedgången i antalet arbetade timmar är i gruppen 35-54 år. I gruppen 55-64 (de så kallade fyrtiotalisterna) har antalet arbetade timmar ökat. Och - lyssna nu: svenska män i arbetsför ålder arbetar i genomsnitt mindre än 27 timmar i veckan."
