Ur inlägg av Berit Rollén på SvD:s Brännpunkt den 19/5 -05:

"Många eftersatta men angelägna arbetsuppgifter finns att göra i samhället och massor går arbetslösa, skriver förre statssekreteraren Berit Rollén.

Parker är misskötta.

Skolor behöver vuxna.

Gamla är ensamma.

Sjuka vill ha hjälp.

Daghem behöver personal.

Muséers samlingar förfaller.

Företag vill ha praktikanter.

Berit Rolléns exempel på nya arbetsmöjligheter.

Det vore bättre för såväl de enskilda som samhället om vi drog i gång de behövliga jobben och betalade lön för dem i stället för bidrag för sysslolöshet,.."

"Mitt förslag är: Inrätta 200 000 (till exempel) jobb av det här nyttiga slaget. Gör dem permanenta, betalade med skattemedel, och erbjud dem för kortare eller längre tid till dem som saknar arbete, behöver praktik eller rehabilitering.

Den aktiva arbetsmarknadspolitiken har under årtiondenas lopp ordnat tillfälliga arbeten i olika former (ak-jobb, beredskapsarbeten, lönebidrag, arkivarbeten, aktivitetsstöd, akademikerpraktik, invandrarpraktik).

Människor har fått arbete och viktiga uppgifter har utförts (vägar och simhallar har byggts i Norrland, kyrkor har restaurerats på Gotland, museisamlingar har ordnats, morfäder har jobbat i skolan).

Men alla dessa aktiviteter är tillfälliga och regelsystemet och namnen på aktiviteterna ändras ständigt. Att dra i gång nya insatser, att lära in ständigt nya regler och informera om dem är dyrbart.

Vi måste i stället erkänna att vissa arbetsuppgifter kommer aldrig att få plats i ordinarie budgetar hur viktiga de än är.

Vi måste medge att 100 000-tals människor alltid kommer att behöva hjälp på vägen till ordinarie jobb. En del kommer aldrig att komma dit. Därför ska vi inrätta en permanent, kompletterande arbetsmarknad."

"Erbjudande om jobb/praktik och ersättning ges av arbetsförmedlingen och sjukkassan, de organisationer som idag erbjuder tillfälliga jobb eller betalar för sysslolöshet.

Däremot bör någon annan hålla i platsbanken, lokalt leta fram, förhandla om, administrera och följa upp jobben. Ett förslag är Samhall som har vanan att anpassa arbetsuppgifter till individer, göra utvecklingsplaner för dem och slussa ut dem på ordinarie arbetsmarknad."

"Ska dessa jobb vara frivilliga eller obligatoriska? För ett obligatorium talar arbetslinjen, rättviseskäl och det rimliga i att den som inte vill bidra enligt förmåga inte heller ska ha rätt till bidrag. Min lutherska moral talar för obligatorium.

För frivillighet talar den alternativa arbetsmarknadens anseende. Obligatoriska jobb får lätt en negativ stämpel (tänk på ak-jobb och all kritik mot arbetsförmedlingens aktivitetsgaranti.)

Därför ska vi kanske förlita oss på människors vilja till arbete och försörjning och göra jobben frivilliga - åtminstone till att börja med - tills systemet funnit sin form och blivit accepterat som en riktig arbetsmarknad."