"Jag är monarkist - för jag vill bevara Sverige". Så förklarar Herman Lindkvist i Aftonbladet den 19/1 -03. Han skriver:
"...det snabbaste sättet att gå under är att begå kollektivt självmord, vilket verkar vara den kurs Sverige nu är inne på.
Det fanns en tid då 'ärat ditt namn flög över jorden' och jag tänker naturligtvis inte på stormaktstiden, jag tänker på åren kring 1960. Då var Sverige modell och ideal för stora delar av den upplysta världen. En svensk ledde FN. Svenska storföretag, som ofta hade grundats en gång på en enda snilleblixt, var stora på världsmarknaderna. Stål, skog och papper var grundpelare i ekonomin och på varven i Göteborg sjösattes ständigt nya och allt större fartyg. Då var inte den offentliga sektorn landets största arbetsgivare och media dominerades inte av vård och omsorg.
Under denna verkliga stormaktstid kom utländska journalister för att studera den välfärdsstat som byggdes upp. Det låg en anda av optimism och framgång över hela samhället. Varje år kunde bara bli bättre än året innan.
Undan för undan har folkhemmet demonterats och Sverige sålts ut. De en gång svenska storföretagen är numera varken svenska eller stora. Det enda fartyg som tillverkas i Göteborg i dag är Ostindienfararen, som byggs för hand i trä. För två Ericsson-aktier får man ett Aftonbladet. Den svenska kronan, som på den tiden var hårdvaluta, är i dag ett slags krönt pesos. Myntverket är för övrigt sålt till ett finskt företag och sedan två veckor tillbaka ägs det svenska sedeltryckeriet av amerikaner. Myntverket var den allra äldsta statliga funktionen, det har funnits sedan år 995.
Kommer vi svenskar aldrig till en punkt där vi säger: Nu räcker det!"
Lindkvists argument för monarki blir framförallt följande:
