Med tanke på vilka resurser som satsas på att bekämpa en förment diskriminering i arbetslivet, med tanke på att man antagit lagar så extrema att de sätter normala rättsregler ur spel, måste läget vara desperat.

Det visar sig dock att ingenstans under resans gång har någon omfattande etnisk diskriminering kunnat konstateras. Vad det handlat om är subjektiva utsagor av individer, om en upplevd diskriminering.

Som framgår av boken "Folkhemmets balkanisering" har de enorma satsningarna inte medfört att denna "diskriminering" minskat, tvärtom. De fällande domarna i AD har dock varit få.

Vilket inte hindrar att man lyckats pressa ut stora summor pengar från företag, genom "förlikningar". Som DO:s verksamhet bedrivs får företag inte kräva av personer ur de "skyddsvärda" grupperna att de talar bra svenska, klär sig som andra på en arbetsplats eller hälsar på ett normalt sätt.

Per-Albins vision var ett folkhem, utan vare sig "kelgrisar eller styvbarn". Vad vi nu har fått är just detta, genom diskrimineringskulturen. Alla är lika, men vissa är mer lika än andra...

I Sverige finns nu är ett mäktigt intressekomplex, drivet av egenintressen. Det handlar om miljarder av skattekronor, och tid som avleds från produktiv verksamhet.

Allt rullar bara vidare med en inbyggd automatik, som ett självspelande piano.

 

Boken "FOLKHEMMETS BALKANISERING - diskrimineringskulturens baksida" är skriven av Håkan Eriksson och Jacob Rennerfelt , utgiven på Ekerlids förlag 2009. Pris 149 kr, inbunden, på Bokus. Författarna förnekar inte att viss diskriminering kan förekomma i Sverige och att detta bör motverkas. De bekänner sig till alla människors lika värde och allas lika rättigheter. När detta är avklarat har de en hel del intressant att säga:

"Paradoxalt nog, kan bekämpningen av diskriminering leda till att man bryter mot principen om likabehandling."

"... allas lika rättigheter har ersatts med vissa gruppers särskilda rättigheter."

"Per-Albin Hanssons berömda tal om folkhemmet i början av 1930-talet innehöll en central passage om att folkhemmet ska rymma varken kelgrisar eller styvbarn. Men med statsunderstödd diskrimineringskultur... är vi på väg att skapa just det som Per-Albin varnade för."

"...det utvecklats en diskrimineringskultur, där utpekade grupper hävdar särskilda rättigheter och där gränsen för vad som faktiskt är diskriminering hela tiden flyttas. Istället för att ena och skapa tolerans, genererar diskrimineringskulturen splittring och intolerans."

"Varje grupp hävdar sin särställning utifrån den offerroll som diskrimineringskulturen ger dem. Den ena gruppen kan hävda att man är mer skyddsvärd än den andra och att man upplever sig mer kränkt än någon annan. Balkaniseringen utmärks inte av tolerans. Med balkanisering av folkhemmet menar vi ... en ökad konfliktyta av vardagliga motsättningar mellan grupper och individer."

"I ett övergripande perspektiv är den svenska diskrimineringslagstiftningen en del av internationell trend, FN, EG, ILO, Europarådet, andra internationella organisationer och lagstiftningen i andra länder har kommit att påverka lagstiftningen i Sverige."

"1986 infördes lagen mot etnisk diskriminering (1986:442)"

"År 1971 ratificerade Sverige 1965 års FN-konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering."

"1978 tillsattes Diskrimineringsutredningen av regeringen. Enligt utredningen var konventionsåtagandet i sig ett fullt tillräckligt argument för en lagstiftning och något 'särskilt empiriskt stöd' för förekomsten av etnisk diskriminering i arbetslivet behövdes inte."

".. pekade utredarna själva på att det fanns en mängd olika orsaker till invandrarnas svårigheter på arbetsmarknaden. Bristande kunskaper i svenska och lagstadgad rätt till ledighet med bibehållen lön för svenskundervisning var omständigheter som försvårade..."

"Expansionen gäller inte bara diskrimineringsgrunder och de områden som omfattas. Själva begreppet har också vidgats. En sådan utvidgning är införandet av begreppet 'indirekt diskriminering'. Med detta menas åtgärder som har ett neutralt syfte, men som i sina konsekvenser får en diskriminerande effekt. Ett känt svenskt exempel på indirekt diskriminering är fallet med Volvo Personvagnar AB, som hade ett krav på lägsta och högsta tillåtna kroppslängd för anställning i företaget. Kravet motiverades av arbetsmiljöskäl. Volvo dömdes senare för könsdiskriminering,.."

"Till diskrimineringsutvidgningen bör också hänföras den förskjutning i bevisbördan som skett. I diskrimineringsmål tillämpas numera omvänd bevisbörda,.."

"Varför anses det befogat att göra avsteg från grundläggande rättsstatprinciper i just diskrimineringsfall?... omvänd bevisbörda är totalförbjuden inom straffrätten."

"Den omfattande regleringsivern har åsidosatt den svenska modellen, urholkat rättssäkerheten samt skapat ett minfält av olika diskrimineringsgrunder..."

"Det var på arbetsmarknaden som diskrimineringslagstiftningens resa började... Den svenska modellen bygger på att arbetsmarknadens parter, fack och arbetsgivare, har långtgående ansvar och befogenheter... Diskrimineringslagstiftningen bryter helt klart mot denna tradition... Istället för förhandlingar mellan de närmast berörda har vi fått statligt fastställda planer och strikta anvisningar från myndigheter."

"Uppenbarligen har FN-konventionerna haft stor inverkan på det svenska politiska idéklimatet och lagstiftningsarbetet. Frågan är varför svenska politiker låtit sig påverkas av FN.

Vid tidpunkten för de mest tongivande FN-konventionerna var knappast FN ett demokratiskt föredöme, tvärtom. FN är en realpolitisk skapelse som har sin bakgrund i kalla krigets politik. Då, som nu, gav organisationen stort utrymme för olika diktaturer.... Vilken slags legitimitet har därför denna organisation? Många av organisationens medlemsländer befinner sig ljusår från en rimlig hållning i frågor som rör diskriminering och jämställdhet."

"Ett grundläggande krav för att hävda en diskrimineringsgrund är att de personer som omfattas av den någorlunda lätt kan identifieras."

"Kön är en kategori som... är enkel att fastställa. En person är antingen man eller kvinna.... Men är etnisk bakgrund verkligen enkel att fastställa i ett samhälle som... inte registrerar vår etniska hemvist?"

"... kan man verkligen peka ut en så heterogen grupp som invandrare som särskilt skyddsvärd?"

"Det är den egna gruppen som avgör vad som är diskriminering

- och detta oavsett om det funnits någon avsikt att diskriminera."

"När grupperna själva bestämmer vad som utgör diskriminering krävs det omfattande kunskap för att känna till samhällets alla diskrimineringskoder. Ju mer heterogent samhälle, desto svårare bli det att navigera mellan olika former av etniciteter, religioner, läggningar och livsstilar, särskilt om man kan hävda diskriminering på mer eller mindre diffusa och subjektiva grunder.

Dessutom finns risk att det uppstår fall av diskrimineringskollision."

"Invandrare kan komma från alla världens hörn, ha helt olika hudfärger, vara muslimer, judar, kristna, buddhister, anemister, agnostiker, ateister... I jakten på representativitet måste ändå ett urval göras."

"För att reducera mosaiken till begriplighet måste de olika parametrarna graderas och ges olika status i en hierarki."

"Språkkrav kan för den oinvigde framstå som neutrala och sakliga, men upplevs av allt att döma som diskriminerande av många. Ett vaktbolag ansågs skyldigt till diskriminering då det nekade en kvinna anställning efter en språktest."

"Diskriminering tycks numera inte längre vara föremål för någon ömsesidig relation. En ömsesidighet som bygger på att den ena parten medvetet kränker den andra parten, som i sin tur upplever att den är kränkt. Istället räcker det med att den 'diskriminerade' parten upplever att den är diskriminerad."

"Den springande punkten i den diskrimineringskultur som vuxit fram tycks vara att den ena, förment förfördelade, parten själv får avgöra vad som är diskriminering samt en rätt att göra vad man vill även utanför den privata sfären. Diskrimineringsinflationsbrasan har eldats på av något slags intolerant hyperindividualism."

"Det är ju inget privat som regleras, utan ett uppträdande i den offentliga sfären."

"... diskrimineringslagstiftningen paradoxalt nog verkar leda till ökad diskriminering. Fler diskrimineringsgrunder, generösare definitioner, galopperande subjektivism, slappa bevisregler och en allmänt kravlös inställning..."

"För att fastställa vad som egentligen räknas som diskriminering behövs det en objektivt definierad norm, baserad på en kärna av rättigheter och där man skiljer på den privata och offentliga sfären."

 

"Den av staten ledda kampen mot diskriminering har fött en helt ny näringsgren, eller industri om man så vill,.. att kämpa mot diskriminering har blivit lönsamt och en säker karriärväg."

"I Sverige finns det ett diskrimineringsindustriellt komplex, där staten spelar huvudrollen. Medverkar gör också den akademiska världen, där särskilda anslag till forskning om genus eller strukturell diskriminering har ökat markant under senare år.

Här hittar man även särskilda konsulter med inriktning på diskriminering. De senare har kunnat se goda intäkter strömma in, inte minst från EU-projekt men även från arbetsgivare som har att hantera diskrimineringslagstiftningen."

"... bildar detta diskrimineringskomplex en stark kraft i samhället, med en självförstärkande funktion. Med hjälp av undersökningar, rapporter och andra utgåvor som klätts i en vetenskaplig dräkt befäster man effektivt problembilden.... Påståendena.. rapporteras sedan tjänstvilligt vidare av media,.. På detta reagerar våra politiker. Med krav på strängare diskrimineringslagar, och mer forskning. Mer projekt, mer seminarier och mer anslag till allt som kan stavas diskriminering. Det hela fungerar som ett självspelande piano."

"Inför perioden 2007 till 2013 har insatserna höjts. Från EU:s socialfond, som bland annat har målet att 'öka kunskapen i arbetslivet om hur diskriminering motverkas och likabehandling främjas', kommer 12 miljarder kronor till Sverige (Svenska ESF-rådets hemsida).

Som jämförelse, satsade regeringen i 2007 års budget drygt 10 miljarder kronor på kultur, media och idrott.... Pengar fungerar som bekant som magneter, de drar till sig människor och idéer."

"...de mest centrala aktörerna inom diskrimineringsindustrin utgörs ändå av de statliga ombudsmännen. De finns under förkortningarna JämO, DO, HomO och Handikappsombudsmannen, i enlighet med de olika diskrimineringsgrunderna.

Dessa myndigheter ska inte bara se till att diskrimineringslagarna efterlevs, de har också en uttalad uppgift att bedriva opinionsbildning... Från inte minst JämO och DO kommer en aldrig sinande ström av åsiktsmaterial som riktas mot arbetsplatser, skolor, universitet och andra områden i samhället"

"Under perioden (2003-2005) har AD inte avgjort mer än ett tiotal ärenden som drivits av ombudsmännen. Med några få undantag har ombudsmännen förlorat målen."

"Förklaringen till detta glapp mellan statistik och retorik beror troligen på myndigheternas dubbla uppdrag."

"...kampen mot diskriminering avlönar en mindre armé av människor och kostar skattebetalarna en rejäl slant. Samtidigt som en massa annat - kanske viktigare - blir ogjort."

"En massa resurser och arbetstimmar läggs ner för att motverka diskriminering - vare sig den existerar eller inte - istället för att utföra mer produktiva saker. Som till exempel att forska om frågor som faktiskt är viktigare för vår välfärd än vad diskriminering är, eller att ägna sig åt företagets affärer i stället för att fylla i planer och kartläggningar..."

"Men det finns en annan sida. En demokratisk. Diskrimineringsindustrin har blivit en maktfaktor att räkna med... Problemet är att denna industri ägnar en stor del av sin tid till att producera en bild av verkligheten som gynnar dem själva."

"Förlikningar säger inget om att diskriminering förelegat. För en arbetsgivare kan det vara ett sätt att smidigt få en tvist ur världen. En tvist tar tid från kärnverksamheten, att leda och utveckla företaget och därför kan det ur arbetsgivarens synvinkel upplevas som mer attraktivt att ingå en förlikning än att processa i domstol. En tvist riskerar också att medföra negativ publicitet för företaget,.."

 

"...hörs allt oftare krav på att arbetsplatser skall 'återspegla befolkningen i sin helhet' eller dylikt."

"Om nu etnisk diskriminering är ett allvarligt samhällsproblem som drabbar invandrare, på till exempel arbetsmarknaden, varför har det då inte visat sig tidigare?"

"Fram till 70-talet var såväl sysselsättningsgraden som inkomsterna högre för invandrare än för svenskar."

"Varför skulle då dagens svenskar vara benägna att diskriminera mer än tidigare generationer? Det låter inte sannolikt. Den ökade exponeringen för 'de andra' borde snarare leda till ökad tolerans."

"Efterkrigstidens arbetskraftsinvandring ersattes av flyktinginvandring, övergången från industri- och tjänstesamhälle har medfört andra krav på arbetskraften. Språkkunskaper och 'tyst kunskap' spelar större roll än tidigare,.."

Det vore förvånande om det eviga mantrat om strukturell diskriminering inte förde med sig negativa konsekvenser... Sannolikt föder det misstro hos målgrupperna som får sin offerstatus bekräftad. Debattören Nima Sanandaji, som har kurdisk bakgrund och är född i Iran, har vittnat om hur fokuseringen på strukturell diskriminering håller invandrare nere:

'Under min uppväxt möttes jag och mina vänner ständigt av föreställningen om att diskriminerande strukturer satte stopp för invandrarnas möjligheter. Det fanns knappt någon poäng i att utbilda sig, arbeta hårt eller spela enligt samhällets regler - ett utländskt efternamn ledde ju automatiskt till marginalisering. Många av mina vänner gav upp studier, rentav hamnade i gäng och brottslighet.'

Nima Sanandajis slutsats är att det överdrivna talet om rasism och diskriminering är direkt kontraproduktivt eftersom det 'skapar en destruktiv och negativ inställning hos unga invandrare som spär på segregationen'."

(Se vidare: "Allt om Vetenskap")

 

"...möjligheten till forskningsanslag blir betydligt större om forskningen innehåller något om genus, jämställdhet eller diskriminering."

"De som i diskrimineringens namn kräver tolerans av andra tenderar att själva vara intoleranta."

"Vissa grupper har sett förbuden i diskrimineringslagarna som en signal att flytta fram positionerna för den egna gruppen. Tanken var Lika Rättigheter, men resultatet blev att vissa gruppers rättigheter betonas mer än andras."

"Balkanisering passar väl som beskrivning av ett samhälle där intoleransen ökar. Det kan börja som krav på tolerans åt ett håll, slå över till intolerans mot ett annat och sluta med allas intolerans mot alla. Det minskar vårt utrymme för att uttrycka oss fritt och det ökar risken för att motsättningarna ökar mellan olika grupper."

 

"Positiv särbehandling och kvotering är diskriminering" (Gunnar Strömmer, Centrum för rättvisa)

"...motsägelse i diskrimineringskulturen. Den använder diskriminering som ett verktyg för att motverka diskriminering."

"Kvotering är den punkt där diskrimineringskulturen biter sig själv i svansen... för en inkvoterad finns det en bortkvoterad."

"Det viktiga måste... vara att rekryteringen är öppen för alla som uppfyller de relevanta kraven. Inte att diskriminera bort människor."

"I Folkhemmet finns det inga kelgrisar eller styvbarn. Där behandlas alla lika. Medborgaridealet råder. Balkanisering däremot, utmärks av klanmentalitet och social splittring."

"Kraven på likabehandling blev krav på särbehandling, och strävan efter lika spelregler fick ge vika för jakten på privilegier."

"Sannolikt skapar skattefinansieringen extremare företrädare för de olika organisationerna än om de finansierades genom frivilliga bidrag... En annan finansieringsväg skulle sannolikt öppna vägen för mer pragmatiska och samarbetsinriktade människor... naturliga ledare. Personer som kan se skillnaden mellan verklig diskriminering och inbillad. Personer som kan se skillnad mellan nigger och Nogger."

"Om huvudmotsättningen i ett samhälle handlar om materiella värden som pengar går det nämligen att förhandla och kompromissa i all oändlighet. Men vad händer i ett samhälle där motsättningarna kommer att handla om odelbara identitetsbaserade storheter?" (Bo Rothstein)

"En bidragande orsak till ökade konfliktytor är avsaknaden av en demarkationslinje mellan den privata och den offentliga sfären. Diskrimineringskulturen går hand i hand med den allt vanligare uppfattningen att det är en mänsklig rättighet att bete-sig-hur-man-vill i olika sammanhang. Förr skulle man anpassa sig. Att visa hänsyn' var en vanligt förekommande uppmaning för bara ett par decennier sedan. Nu spelar man ut kränkningskortet i mötet med andra."

"...är det inte en viss skillnad på att inte få utöva sin religion och att inte få utöva religionen på arbetstid och arbetsplatsen?"

"En rimlig utgångspunkt är att man får tåla mer i den offentliga sfären."

"Martin Luther King drömde om den dagen då hans barn skulle växa upp i ett samhälle där de inte skulle dömas efter 'the color of their skin, but by the content of their character'.

Är det inte något som vi alla förtjänar? Inga kelgrisar, inga styvbarn. Alla lika."

---

 

"FOLKHEMMETS BALKANISERING" hänvisar till rapporten "BORTOM ETNICITET" av Farbod Rezania, utgiven av Svenskt Näringsliv 2007. Några citat även ur denna:

"Genom en enveten upprepning har en rad aktörer lyckats etablera föreställningen om den diskriminerande arbetsgivaren som en ovedersäglig sanning. Det betyder däremot inte att denna föreställning stämmer med verkligheten."

"Fram till 70-talet var sysselsättningsgraden högre för invandrare än för svenskar och även inkomsterna för invandrare var högre än för svenskar. Idag är både sysselsättningsgraden och årsinkomsten lägre för invandrare än för svenskar."

"22% av läkarkåren är idag invandrare. Bland universitetslärare är andelen invandrare 20%. Bland civilingenjörer är motsvarande siffra 10%."

"Vår undersökning visar att etnicitet inte spelar någon större roll för att få ett arbete. Ålder, utbildningsnivå samt vistelsetiden i Sverige påverkar i mycket högre grad invandrares situation på arbetsmarknaden.  Var invandraren bor i Sverige har också mycket större betydelse i arbetsmarknadssammanhang än var invandraren är född."

"En annan vanlig uppfattning är att invandrare får okvalificerade jobb, 'läkare som kör taxi' är en återkommande fras i debatter och diskussioner om integration. I den senaste utredningen om diskriminering påstår utredarna att Sverige har en segregerande arbetsmarknad där invandrare bara får okvalificerade jobb. Detta påstående har inte stöd i statistiken..."

---

Bara några exempel, ur floden av utredningar om diskriminering och integration:

SOU 2006:79 Integrationens svarta bok
SOU 2006:78 Hälsa, vård och strukturell diskriminering
SOU 2006:73 Den segregerande integrationen
SOU 2006:60 På tröskeln till lönearbete
SOU 2006:59 Arbetslivets (o)synliga murar
SOU 2006:56 Ansvarsfull servering - fri från diskriminering
SOU 2006:52 Diskrimineringens retorik
SOU 2006:40 Utbildningens dilemma
SOU 2006:37 Om välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet
SOU 2006:30 Är rättvisan rättvis? Tio perspektiv på diskriminering av etniska...
SOU 2006:22 En sammanhållen diskrimineringslagstiftning
SOU 2006:19 Att återta mitt språk
SOU 2006:8 Mångfald och räckvidd
SOU 2005:112 Demokrati på svenska? Om strukturell diskriminering..
SOU 2005:91 Agenda för mångkultur
SOU 2005:69 Sverige inifrån Röster om etnisk diskriminering
SOU 2005:56 Det blågula glashuset - strukturell diskriminering i Sverige
SOU 2005:41 BORTOM VI OCH DOM
SOU 2005:40 Rätten till mitt språk Förstärkt minoritetsskydd

SOU 2004:49 Engagemang, mångfald och integration
SOU 2004:48 Kategorisering och integration. Om föreställda identiteter i politik, forskning, media och vardag.
SOU 2004:33 Kunskap för integration. Om makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige
SOU 2004:21 Egenförsörjning eller bidragsförsörjning? Invandrarna, arbetsmarknaden och välfärdsstaten

SOU 2003:17 Diskrimineras invandrarföretagen
SOU 2001:48: Arbete mot etnisk diskriminering
SOU 1999:8  BYGG EN INTEGRERAD VÄLFÄRDSSTAT
SOU 1997:174: Räkna med mångfald - förslag till lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet mm
SOU 1996:55: Sverige framtiden och mångfalden
SOU 1995:76: Arbete åt invandrare
SOU 1992:96: Förbud mot etnisk diskriminering i arbetslivet
SOU 1984:55 I rätt riktning - Etniska relationer i Sverige.
SOU 1983:18 Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet