Bristerna med denna statistik på "utländska medborgare" är uppenbara:
1. "Utländska medborgare" innefattar även personer som inte bor i Sverige, inte är folkbokförda här. Följaktligen finns där en överrepresentation för medborgare från Finland, Norge och Danmark. Kategorin rymmer människor som reser in i Sverige just för att begå brott.
2. "Utländska medborgare" rymmer inte de invandrare (= utrikes födda) som förvärvat svenskt medborgarskap. Något som gäller drygt hälften av invandrarna i Sverige.
Bilden klarnar något genom följande diagram:
80% av de 1993 för brott lagförda var svenska medborgare, dvs infödda eller naturaliserade svenskar.
12% var utländska medborgare, folkbokförda i Sverige.
8% var utländska medborgare, ej folkbokförda i Sverige.
De 12 procenten ska jämföras med andelen utländska medborgare som vid samma tid var folkbokförda i Sverige, nämligen drygt 5%. En klar överrepresentation, alltså.
Men hur förhåller det sig med den grupp invandrare som naturaliserats? Om detta får vi veta genom en rapport av Sarnecki m.fl.
