Kapitel 10:

NÄTVERK

När detta skrivs, i mitten av januari -97, pågår fortfarande massdemonstrationerna i Belgrad. Trots förtrycket råder där en tillförsikt, människor är inte längre rädda, de har fått hopp och framtidstro.

Belgradsexemplet visar vilken kraft människor kan få, när de går samman. Vad som kan åstadkommas med enighet och mod, humor och fantasi. Hur massmedias informationsblockad kan brytas.

Kan något motsvarande åstadkommas i Sverige? Kan också vi gå samman?

NÄTVERK FÖR SVERIGE!

För svensk del blir det kanske fråga om något mindre spektakulärt, kanske måste förändringen här ske genom ett stort antal små steg. Steg mot ökad samverkan mellan människor.

En samverkan som leder till att samtal öppnas och att medvetenheten växer, att rädslan bryts och att det skapas en kampvilja.

En samverkan som leder till att en rörelse kommer i gång, att nätverk så småningom organiseras inom varje kommun, kommundel och kvarter. Nätverk som betyder allianser mellan förvärvsarbetande och arbetslösa.

Allianserna skulle även i övrigt överskrida gränser och bryta barriärer. De skulle omfatta unga som gamla, män som kvinnor, infödda som invandrade.

Vad skulle då kunna vara föremål för samverkan, i sådana nätverk?

Här finns en hel skala av möjliga uppgifter, på olika nivåer:

· barnpassning

· ungdomsverksamhet

· tillsyn av äldre/handikappade

· matlag

· fester

· bokcirklar

· frågesporter

· naturutflykter

· kulturutbyte

· resor

· hundpassning

· blomvattning

· brottsförebyggande

· läxläsning

· motionsverksamhet

· alternativa mediakanaler

· byteshandel

· gemensamt ägande/nyttjande

· kollektivboende

Nätverk för Sverige. Bara fromma förhoppningar, luftslott och ogenomförbara visioner? Behoven finns ändå där.

Möjligen finns två förutsättningar för att sådana nätverk ska komma igång:

a) att arbetstiden förkortas

b) att TV:n stängs av.

Ur boken "Ej till salu":

"Bra uppväxtvillkor - vad menar vi med det?

De viktigaste komponenterna i en bra uppväxtmiljö är att den skall stärka egenvärde och identitet, ge tillhörighet och gemenskap, bygga på uppgifter och ansvar samt främja samverkan och solidaritet. Med bra uppväxtmiljöer menar vi bl.a:

- miljöer som människor kan överblicka, där barn och ungdomar kan och får ta ansvar för de gemensamma angelägenheterna. Barn och ungdomar skall kunna få en produktivt betydelsefull roll, ha uppgifter och ett ansvar samt utveckla sina inneboende resurser, som ger mening åt tillvaron.

- miljöer där generationerna samarbetar kring viktiga frågor. Barn och ungdomar måste ges möjlighet att kontinuerligt växa in i vuxensamhället med stöd från de vuxna.

- miljöer som har produktiva uppgifter för alla, även barn. Det ökar människornas engagemang och motverkar servicetänkande, passivitet och expertvälde.

- miljöer som motverkar social utslagning och isolering, främjar en positiv social kontroll, som bygger på solidaritet och gemenskap samt motverkar behovet av en samhällets kontrollapparat.

- miljöer som fyller ungdomsåren med meningsfull verksamhet, dvs verksamhet som ger egenvärde, identitet, tillhörighet, samverkan och gemenskap, och därigenom skapar alternativ till det kommersiella fritids- och kulturutbudet.

Utifrån dessa krav blir närsamhället i form av t ex boendeområdet, området kring skolan etc av största vikt för barnen."

GLOBALT OCH LOKALT

Nationalism och internationalism behöver inte stå i motsättning till varandra. Det kan tvärtom komplettera varandra, ja rentav vara varandras förutsättningar.

Den globalisering som nu pågår, med frihandel och miljöförstöring, okontrollerad migration och okontrollerade kapitalflöden över gränserna, får förödande konsekvenser.

Lyssna på mottagaren av det alternativa ekonomipriset 1996 - professor Herman Daly.

"Den globaliserade ekonomin med obegränsad frihandel och tillväxt skapar massfattigdom, socialt elände och förgiftar och förstör miljön. Vi ekonomer har blivit en fara för jordklotet och dess invånare. Det säger professorn i ekonomi Herman Daly,...Han hävdar faktiskt att frihandeln som den bedrivs idag är ett hot mot det mänskliga släktets möjlighet att överleva."

"- Jag insåg gradvis att ekonomisk tillväxt också har kostnader. I Brasilien såg jag ju konkret hur det mesta av tillväxtens resultat tillföll de redan välbärgade, som fick det ännu bättre. Jag såg även befolkningsfrågan. Det finns de som hävdar att de fattiga kommer att föda färre barn den dag de får det bättre. Haken är bara att de flesta fattiga aldrig får det bättre. Lönerna går nämligen inte upp upp hur mycket man än investerar, därför att tillgången på billig arbetskraft i u-länderna är obegränsad."

"De lagar och restriktioner som stater försöker ålägga industrin för att förhindra miljöförstöring och för att skydda växter och djur kringgås därför att kapitalet söker sig dit där lagar saknas.

- Det kommer att utvecklas en världsmarknad inte bara för försäljning utan även för arbetskraften, vi kommer att få ett globalt lönesystem, därför att alla länder måste föra samma lönepolitik, med lägre löner som resultat,...De sociala skyddsnäten kommer att rivas upp och brytas ner, skyddet för miljön blir minimal. Det transnationellt kontrollerade kapitalet tar över för att till varje pris kunna genomföra handeln till sin fördel."

Daly hade studerat Ricardos teorier om komparativa fördelar när olika länder specialiserar sig på att producera vad de är bäst på. Dessa teorier

" förutsatte att endast varorna skulle utväxlas, kapitalet skulle förbli inom den egna nationen, det skulle inte flytta. Frihandelsepoken under förra seklet förutsatte verksamhet för den egna nationens bästa, i konkurrens med andra nationer.

Om kapitalet förblir orörligt stämmer de klassiska teorierna. Men så är det ju inte idag, som alla vet. Pengar förflyttar sig med blixtens hastighet vart de vill på klotet."

"- Ingenstans står det i läroböckerna att förutsättningen är att kapitalet stannar i respektive hemland. Annars kan det ena landets ekonomi bli helt ödelagd, och folket utan arbete."

I USA har under de senaste 20 åren 80 procent av löntagarna fått se sina reallöner falla med över 17 procent pga den liberaliserade handeln, säger Daly.

Vad kan då göras? Daly:

"- U-länderna måste införa födelsekontroll liksom Kina gjort och vi måste svara med en konsumtionskontroll i i-länderna. Vi måste finna former för en tillväxt som betalar för sig genom att dess produktionsprocess effektiviseras, renas och förfinas."

Ur DN i november -96:

Det gäller här att bygga upp lokalsamhällen - självstyrande och självförsörjande. Kretsloppssamhällen med en fungerande demokrati. Samhällen, där människor tillsammans tar ett ansvar för sin tillvaro. I praktiken måste här finnas olika nivåer: kommun, region och nation.

Just för att kunna uppnå sådana samhällen, anpassade till mänskliga behov och miljöns gränser måste vi lyckas bryta oss ur det strupgrepp som det internationella kapitalet nu tagit om världens folk och nationer. Här behövs våra förenade krafter, över alla nationsgränser.

Annorlunda uttryckt: det krävs en global samverkan för lokalt självstyre.

PARADIGMSKIFTEN

Kopernicus (1473-1543) och Galilei (1564-1642) presenterade teorier om att det var Jorden som roterade kring Solen och inte tvärtom. Denna föreställning var först kontroversiell, men så småningom slog den nya världsbilden igenom. Vi hade fått ett paradigmskifte.

I Sverige, på tröskeln till det nya sekelskiftet, står vi inför nya paradigmskiften. Lika litet då som nu röner dock budbärarna uppskattning från de makthavande. Ledande företrädare för Den Moral(ist)iska Eliten har således avfärdat Ingrid Björkmans tankar inom flyktingpolitiken såsom "rappakalja".

Ändå är den bärande tanken hos henne, Jan Elfverson och Åke Wedin ett bejakande av internationell solidaritet. De vill bara att satsade resurser ska utnyttjas bättre - så att fler kan bli hjälpta, samtidigt som hjälpen i högre grad når verkligt skyddsbehövande.

En bärande tanke är också att Sverige ska ta tillvara de resurser som många flyktingar utgör - genom investering i utbildning och hjälp till återvändande, när situationen i hemlandet så tillåter. Därigenom kan vi också lämna ett bidrag till utveckling i u-länderna.

Björkman-Elfverson-Wedins recept skulle med andra ord gagna tre parter:

1. Sverige, som får minskad försörjningsbörda gentemot arbetslösa.

2. U-landet, som får ett form av bistånd det behöver.

3. Individen, som får komma till nytta.

Utifrån flyktingpolitiken löper också en tanketråd i en helt annan riktning, nämligen att Sverige har ett ansvar främst för sina egna medborgare. Innan vi kan vara solidariska utåt måste vi klara av att visa solidaritet med oss själva och varandra.

Demokrati ska gälla - dvs Sverige ska inte gå längre i solidaritet än vad svenska folket kan och vill ställa upp på. Svenska intressen måste komma i första hand.

Nationalismen innebär solidaritet - att vi har ett gemensamt projekt, och ett ansvar för varandra. De rika knyts upp i en solidaritet med de fattiga inom landet, de begåvade i solidaritet med de mindre begåvade, de starka i solidaritet med de svaga.

Nationalism kan alltså vara någonting i grunden positivt och konstruktivt. Det kan betyda ett ansvarstagande för våra barn, våra unga och våra gamla - för vår gemensamma framtid.

En central del av paradigmskiftet består i insikten om att solidaritet måste vara någonting ömsesidigt. Samhället kan inte ses bara som mjölkkossa, som alla försöker få ut så mycket som möjligt av. Envar måste också själv försöka bidraga - annars går ekvationen inte ihop.

"Gör din plikt - kräv din rätt!" Så löd en av parollerna hos den framväxande arbetarrörelsen. Hela denna paroll måste åter komma till heders.

Även om ekonomin kan och ska expandera, genom bättre utnyttjande av de mänskliga resurserna är det faktum att vi lever på en begränsad yta, med begränsade naturresurser och begränsade möjligheter att ta hand om avfall. En viktig del av paradigmskiftet blir därför ett kretsloppstänkande.

SKILJELINJEN

Det är viktigt att ha klart för sig var skiljelinjen inom politiken går.

Den går inte mellan

människor födda i Sverige och människor födda utomlands

religiösa och icke-religiösa

kristna och muslimer

ljushåriga och mörkhåriga

skåningar och stockholmare

män och kvinnor

yngre och äldre.

Nej, den verkliga skiljelinjen är en annan!

PÅ ENA SIDAN finns där de hederliga. Människor som vill göra rätt för sig och ta hänsyn till andra. Demokrater som tar avstånd från våld och är redo till en dialog där meningar skiljer sig.

PÅ ANDRA SIDAN finns de destruktiva. Fifflarna och de gränslöst giriga. Brottslingarna och våldsverkarna. Samhällsupplösarna.

Hoppet för Sverige och framtiden står till en allians mellan alla de hederliga - oavsett religion, utseende, osv.

Det viktiga är inte om man är höger eller vänster, katolik eller protestant, jude eller muslim. Det viktiga inte under vilken beteckning man går - det viktiga är hur man är det man är!

 

"Många av dagens samhällsproblem som sjuklig masskonsumtion, samvetslös miljöförstöring, respektlöshet mot äldre och politikerförakt har... sin yttersta orsak i frånvaron av en religiöst och kulturellt förankrad värdegrund.

Vi tror därtill att främlingsfient-ligheten och polariseringen skulle avta avsevärt om vårt samhälle tryggt vilade i sin kollektiva, och nödvändigtvis inklusiva, identitet; ett sammanhållande kitt..."

"Sverige genomgår en djup identitetskris där alltfler börjar omvärdera och ifrågasätta det moderna projektets innehållslöshet, utpräglade relativism och värdenihilism. Det är ett gott tecken."

Två unga muslimer i SvD-insändare den 2/1 -97