(d)

2. Skolan

Teckna avtal mellan skolan, eleven och föräldrarna!

"En skola för alla" bidde en skola för ingen

Betyg i allt. Även i ordning och uppförande

Du måste kunna tala svenska!

Kort sagt:

- Skolans uppgift är att ge eleverna kunskaper.

- Kännetecknande för varje annan arbetsplats är att där råder ordning och reda. Och hänsyn till varandra. Självklart måste detta även gälla skolan.

- Alla är inte skarpa teoretiker. Bygg ut lärlingsutbildning i samverkan mellan skola och näringsliv.

- Alla andra civiliserade länder har det vi hade. Studentexamen eller annat kunskapsbevis!

Teckna avtal mellan skolan, eleven och föräldrarna!

Som myndiga, verksamma individer är vi skyldiga att ge det uppväxande släktet en uppfostran och utbildning som gör att de kan föra utvecklingen vidare, försörja sig själva och ... oss.

Skolans uppgift är att utbilda.

I likhet med alla andra arbetsplatser krävs det ordning och disciplin om verksamheten över huvud taget ska kunna bedrivas. Men betygen i ordning och uppförande togs bort för ett tjugotal år sedan. Vad var signalen till eleverna? Att ordning och uppförande inte räknas!

Mrs Monroe har bevisat, från slummen i Harlem i New York, att det går att skapa framgångsrika skolor under hemska sociala förutsättningar. Det gick bra därför att hon krävde ordning och reda varigenom undervisningen fick en chans. Hon har räddat många barns framtid.

Ge flumskolan underkänt

I Sverige består varje årskull av cirka 100.000 barn. Tror ni att de blir tacksamma mot en flumskola som lärt dem att arbeta i grupp och slå i böcker samt att få igång en dator. Tänk om vi för fyrtio år sedan, som enda resultat av skolutbildningen, kunnat slå i Nordisk Familjebok och ringa i telefon.

För att få skolan att fungera krävs för varje elev ett avtal mellan skolan, eleven och föräldrarna. Avtal med ömsesidigt ansvar. Och med påföljder.

Tänkvärda frågor:

- Är skolan till för att eleverna ska lära sig något?

- Är det ansvarigt att experimentera med barnens tillvaro och framtidsutsikter?

- Är politiker och politiska pedagoger lämpliga att leda den svenska skolan?

- Varför, tror Du, är friskolorna bättre?

"En skola för alla" bidde en skola för ingen.

Gymnasiereformen för fyra år sedan skulle åstadkomma en skola för alla. Det visade sig snarare bli en skola för ingen. Nu skulle alla, säger alla, ungdomar in i gymnasiet vare sig de hade förutsättningar eller ens elementära kunskaper att läsa, skriva och räkna. I detta blåögda experiment med unga människors liv finns det egentligen bara förlorare. Teoretiskt lagda elever störs i sin undervisning. Lärarna får ägna sig år helt andra saker än pedagogik och de elever som egentligen inte passar i gymnasiet stör undervisningen eller gör något ännu mycket värre.

Skandal är ett passande ord, som ingen uttalar eftersom alla politiska partier var inblandade i den fantastiska gymnasiereformen!

Utbilda lärlingar

Ungdomar som varken kan eller vill förkovra sig på det teoretiska planet ska givetvis inte fylla klassrummen för den teoretiska utbildningen. Det sunda förnuftet säger att ett utbyggt lärlingssystem, som tar vid direkt efter grundskolan, skulle vara mycket bättre för de praktiskt lagda eleverna. Verkstadsskolor och andra inbyggda skolor fanns i mängd för några tiotal år sedan. Politrukerna och skolbyråkraterna ville dock inte ha sådant och rev ned ett fungerande system och den förnuftiga samverkan mellan skola och industri. Endast några få företag lyckades hålla stånd. Vi vet nu att det inte finns bättre alternativ. Återgå därför till det som fungerade.

Betyg i allt. Även i ordning och uppförande.

Eftersom undervisningen är beroende av att det är ordning och att eleverna uppför sig väl, ska det givetvis ges betyg i ordning och uppförande.

Eftersom skolan ska utbilda och förmedla kunskaper ska det givetvis sättas betyg på hur skolan lyckas i denna kunskapsförmedling. Betyg i alla ämnen.

Det är endast ett sätt att bedra ungdomen om man låtsas som om deras insatser aldrig kommer att betygsättas. Efter skolan kommer verkligheten, konkurrensen, de allt högre kunskaps- och skicklighetskraven. Verkligheten är inte betygslös.

Och betygen ska vara verkliga. Det får inte förekomma, som idag, att en elev godkännes om han har rätt på tio frågor av sjuttiofem!! Eller att körkortsprovet är det första prov en artonåring kan ... köra i!

Och visst ska vi ha studentexamen. Som förut. Och som i andra länder.

Du måste kunna tala svenska!

Idag lär man ha övergått till att kalla hemspråksundervisning för undervisning i modersmål. Det skulle alltså finnas drygt ett hundra modersmål i Sverige! Det är ett vanligt knep att försöka byta mening på orden och därigenom tro sig åstadkomma någonting fantastiskt.

I Sverige är modersmålet svenska och det är givetvis mycket svårt för den som inte klarar svenska att klara sig i den svenska verkligheten. Därför måste alla tala, förstå och skriva svenska.

I andra länder har man detta som ett krav för att bli medborgare. Kravet är just att kunna landets språk - och dessutom känna till dess traditioner och historia.

Man är inte snäll mot invandrarelever genom att inte ställa krav på kunskaper i svenska. Man är bara undfallande och aktivt bidragande till att fördärva deras framtid.