De fyra ser sig alltså själva som terapeuter. Människor ska lugnas, deras oro "tas på allvar", osv. Dock ej så långt att deras uppfattningar får inverka på den politik som bedrivs.

Med demokrati har denna inställning inget att skaffa. Den är motsatsen till demokrati. I en demokrati är medborgarna subjekt, inte objekt.

FÖR ÖVRIGT lever etablissemanget inte upp ens till denna begränsade ambition, om terapi. Det är tystnad man vill ha, det visar man i handling.