Till varje pris?
"Sverigedemokraterna
måste stoppas till varje pris!"
Orden är
Ingvar Carlssons. Tidigare statsminister och partiledare (s).
Vad innebär
de orden - "till varje pris"?
- Innefattar
det våld mot oppositionella?
- Innefattar
det ensidighet i massmedia?
- Innefattar
det manipulerade opinionsmätningar?
- Innefattar
det direkt valfusk?
Klart är
att Sverige har ett
valsystem som skiljer sig från det i många av våra
grannländer, där alla partier anmälda till valet finns med
på samma valsedel. Väljaren kan där i lugn och ro i sitt
hem kryssa för sina val, vika ihop valsedeln, ta sig till vallokalen,
bli avprickad och stoppa valsedeln i urnan. I Sverige ska det gödslas
med valsedlar varje gång det är val.
Vårt
system är dyrt och klumpigt, men ger fördelar för dem som
vill stänga ute små partier. Nya partier måste ju själva
se till att valsedlar finns i varje vallokal.
Om det
i en kommun finns ett 30-tal vallokaler, geografiskt spridda, och det finns
bara en eller två bilar tillgängliga för att täcka
upp dessa så har valet pågått i några timmar innan
man når de sista vallokalerna. Och under tiden kan - som många
erfarenheter visat - valsedlarna ha försvunnit i de första vallokalerna.
Nu har
Sverigedemokraterna passerat både 1% och 2,5%, vilket gör att
upptryckning och utläggning av partiets valsedlar skall ombesörjas
av valmyndigheten.
Fortfarande
finns dock möjligheten att just SD:s valssedlar råkar hamna i
papperskorgen, läggs över av andra partivalsedlar eller placeras
så att valhemligheten uteblir och många av det skälet avstår
från att ta en kontroversiell SD-valsedel.
Man kan
skriva partinamnet på en blank valsedel, men minsta felskrivning kan
därvid göra att valsedeln underkänns. Dala-Demokraten spred
nyligen ett tidningsnummer gratis, där man kampanjade för en felskrivning:
Rent tekniskt
ger också det svenska valsystemet möjligheter till direkt valfusk
i samband med valsammanräkningen, om några av valförrättarna
har tillräckligt rymliga samveten. En bunt SD-valsedlar kan i ett obevakat
ögonblick bytas ut mot lika många för t ex socialdemokraterna.
MANEGEN
KRATTAS NU
för
ett sådant scenario, genom opinionsmätningar
som plötsligt indikerar att SD skulle ha tappat hälften av sina
väljarsympatier och troligen hamna under 4%-spärren.
Effekten
av sådana besked blir ju dubbel:
1. Vankelmodiga
kan avstå från att lägga sin röst på SD, då
de bedömer en sådan röst som bortkastad.
2. Ett
manipulerat valresultat kan framstå som mer trovärdigt.
I det nu
aktuella kampanjandet ingår även undersökningar från
det famösa
SOM-institutet, med uppgifter om hur mycket mer svenskarna nu än
tidigare stöder den förda invandringspolitiken. Något man
fått fram genom bisarrt vinklade
frågor.
I själva
verket har ju mångkulturens kapsejsande blivit mer uppenbart än
någonsin tidigare, för allt fler svenskar. Något som återspeglas
av hur dagstidningar tvingats stänga av sina kommentarsfält på
webben, då nästan samtliga kommentarer uttrycker skarp kritik
mot 7-klöverns politik.
SD har
f.ö. uppvisat en stadig och brant uppgång
under de senaste riksdagsvalen. Varför skulle denna plötsligt
brytas nu?
•
Nu efter att Sverigedemokraterna fått en uppmärksamhet som aldrig
tidigare i massmedia.
•
Nu efter att fjärrinvandringen fyra
år i rad tangerat 1994 års rekordnivå.
•
Nu efter alla bilbränder, angepp på räddningspersonal och
massvandalisering i områden kring våra större städer.
•
Nu efter att SD med sådant eftertryck distanserat sig från den
gängse bilden/nidbilden av partiet.
Men vi
har ett samhällsklimat där brevbärare vägrat bära
ut försändelser med valsedlar och därefter fått pris
och utmärkelser för detta. "Civilkurage".
I ett sådant
klimat kan inga antidemokratiska övergrepp uteslutas.
Klart är
att en FN-övervakning skulle behövas av 2010 års riksdagsval
i Sverige.
Mot Ingvar
Carlssons uttalande kan ställas ett från Stellan Bojerud på
hans blogg:
"Nationen
Sveriges överlevnad avgörs den 19 september 2010.
Om
demokratin inte fungerar då återstår endast väpnad
kamp."